Årets sista strandhäng. En solig förmiddag i december.
Tja, Sulan här. En lat juldagsmorgon som denna ger utrymme till tankar och funderingar och därför har jag någonting att berätta för er. Det är nämligen så, att den dag när jag är till åren kommen och väljer att ge ut min biografi, om mitt liv i ett land kallt som pingvinens yttre tarm, ska jag välja denna bild till förordet. Ung och snygg med förhoppning om att jag fortfarande kan locka brudar liksom. Jag kommer att vilja ge ut den som ”FAN VA ISKALLT SVENNELIV DÅ” men förlaget kommer att tala mig till rätta, övertala mig till ett mer korrekt och målgruppsanpassat namn.
Boken kommer att pryda butikshyllorna lagom till julhetsen, dock är folk alldeles för upptagna med sexleksaker som får jycken att stressjucka sönder en docka, och inte en jävel kommer köpa ”Mitt liv som Italienare” till sin bästa vän.
Bara någon månad senare reas boken ut för 29:- och ingen, absolut ingen kommer få veta vilka erfarenheter, kloka tankar och hemligheter en hund kan samla på sig under bara en femtedel av människans liv. Surt tycker jag, men väljer att inte grubbla, ty man trots allt är och alltid har varit en hund som lever för dagen. Livet är ju något enkelt. Vad mer kan man begära än en mjuk säng, mat i skålen och nära och kära som levererar kärlek och pussar som inte kostar ett öre.
Och vet ni. När vi nu går genom tiden, glöm inte bort att allt det bästa inte har hänt än. Så brukar jag i alla fall tänka. God Jul alla vänner! <3

Hej! Det var ett tag sen det hände något här. Sulan har kommit över den värsta pubertala kåt-perioden och verkar nu mycket lugnare och mer vuxen i sig själv. Dock har han gått och blivit lite väl tunn, lite underhudsfett hade ju inte skadat så här i vintertider. Om vi inte hörs innan nästa fredag så GOD JUL från mig och lite slick i örat från Sultanen!




