Kategori: Vinthundar


Det ska mycket till för att få Kungen av Sjusovare att vilja gå på långpromenad en snöig lördagsförmiddag. Och med långpromenad i dessa tider menas allt som inte innebär att springa ut på gården, göra det som behövs och sen vara uppe i sängen, under täcket på en halvminut igen.

Men har man väl fått på sig jackan, kommit ut och kanske råkar höra någon nämna att vi ska “träffa Stella”, så går svansen och de höga stegen igång. Tripp-tripp-tripp. Får man sen en stor, extra social (dräktig), borzoi-kompis på köpet så är täcket lätt glömt. En borzoi må vara lite läskigt stor ibland, speciellt när de är så där extra sugna på att leka, men en vinthund är alltid en vinthund. En kompis. 

 

HAJ Sulle här! I förra veckan så fick jag äran att passa en lurchertös vid namn Lacey som inte för längesen kom hit från Irland. Jag har inte varit där än, alltså på Irland, men Fido har och han säger att det är mycket bättre här. Lacey kunde tydligen ha lite svårt att slappna av ibland men för att vara första gången vi umgicks på riktigt så tyckte jag stämningen låg på TOPP.

Vi åkte till jobbet, jag visade henne båtarna här ute vid kajen, vi tryckte i oss ENORMA mängder gottis som Lacey hade med sig och sen somnade vi gott i soffan båda två. Eller nä förresten, Lacey skulle tvunget bre ut sig över hela soffan så det vart inte så mycket plats till övers. Som att det var hennes LIKSOM? Skulle inte… Men okej, jag är inte den. Jag bjuder på det för den här gången.

Allt gott är alltid så jävla kort så bara några timmar senare var det dags för L att åka hem till sin andra passare igen. TYPISKT, men vad gör man. Hjärtat det värker, tankarna är på vift men jag hoppas du en vacker dag kan smörja mitt tändstift. HAHA NAJ JA BA SKOJJA. Puss.

/Sullebulle

Lacey tränar här tillsammans med sin matte, mer känd på Jotoob som Kikopup!

Jag har missat att visa greyhound-valpen som jag stötte på tidigare i sommar! Sötchocken vill ej lägga sig.