I detta hem bor som sagt även två katter och innan Sulan flyttade in så var jag lite nervös över hur det skulle gå. Svennis är ju känd som snällast i Malmö så där var det egentligen ingenting att oroa sig över. 5 dagar tog det, sen låg Svennis och Sulan och somnade i soffan till tråkig torsdags-tv.
Majlis däremot är mer bestämd. En dam som vet vad hon vill helt enkelt. Aningen blåögd vore jag ifall jag hade trott att hon skulle välkomna Sulan med öppna armar när han steg in i huset. Det gjorde jag inte, men ändå gick det så mycket bättre än va jag kunde hoppas på. Inget fräs, inga hårda tassar utan bara en aning försiktighet från bådas sida. Någon vecka senare låg även dem tillsammans i soffan. Fast på lite lagom avstånd sådär.
Svennis lånar Sulans sovplats, Sulan hämnas att tjuva hans mat och Majlis sitter mest lugnt och stilla och betraktar idioterna.
